Äldre miljöer

Ljus och el i äldre miljöer

Bor du i ett gammalt hus som du vill renovera i rätt stil från rätt tidsepok. Eller jobbar du med att vårda och ta hand om äldre miljöer.

Du kanske är trött på elektriker som kommer och drar om elen med nya vita kablar, dosor, uttag, brytare med mera. Helt utan känsla för platsens tidsanda. Eller du kanske är en elektriker som vill anpassa elen efter miljön men tröttnat på att bara använda Renova-serien hela tiden.

Då är det här rätt sida.

När man ljussätter eller drar el i äldre miljöer, bör man ta hänsyn till stilen och tidsepoken. Det finns produkter som är gjorda för att, så långt det är möjligt, likna material från olika tidsepoker, stilar och platser.

Ljus och el i olika tidsepoker

Om Gud fanns, skulle han varit elektriker. Eller möjligen ljussättare. Han måste ju dragit ledningarna innan han sa ”varde ljus”.

Skämt å sido.

Människan har i alla tider varit i behov av ljus. Inte bara för att se utan även för att trivas, känna sig trygg, berätta och gestalta något, visa status eller bara för att vi, till skillnad från andra djur, kan skapa ljus helt enkelt.

Från början värmde vi oss och umgicks i brasans sken. Senare lärde vi oss olika tekniker för ”tämja” ljuset. Facklor, oljelampor, vax och stearinljus, fotogenlampor och till slut elektriskt ljus.

Hur vi använt ljuset har varierat genom tiderna. Från början hade vi mest ljus nära oss för att se miljön närmast oss. När vi började röra oss mer blev behovet större av att kunna se längre och kunna navigera efter ljuset. Länge var ljuset ett tecken på att man hade det gott ställt. Kyrkor, slott och herresäten hade mer ljus än det lilla torpet eller den lilla fäboden. Så var det ända fram tills elen hade etablerat sig i början av nittonhundratalet.

anno 1880 till ca 1950

Det elektriska ljusets intåg på våra gator och i våra hem

1880 tog Thomas Alva Edison patent på glödlampan och redan 1884 dök de första glödlamporna upp i Sverige. Först var Göteborg och strax därefter Västerås, Arboga och Härnösand. Stockholm fick elektrifierat ljus på alvar först 1892.

Till en början var det mest butiker och restauranger i de centrala delarna som använde glödlampor. På gatorna var det vanligare med gas eller bågljuslampor.

Kring sekelskiftet tändes de första glödlamporna i privata hem. Oftast satte man en lampa mitt i taket i finrummet och kanske i köket och farstun. Både för att få bättre ljus men även för att visa att man nu hade fått in ström. Det dröjde ända fram till mellankrigstiden innan det blev mer vanligt förekommande i de flesta hem.

Elens väg in i våra hem

Fram till sekelskiftet kom den vanligaste strömförsörjningen från lokala ångmaskiner och kolkraftverk. Mindre vattenkraftverk förekom också. Från början anlade man elkraftverk i anknytning till fabriker, sågverk och liknande verksamheter. Vid slutet av 1800-tallet fanns det ca 50 elektrisitetsverk av varierande typer runt om i Sverige men redan runt sekelskiftet började man fasa ut alla mindre elektrisitetsverk och satsade istället på större vattenkraftverk. Problemet var, till en början, att kunna leverera el över långa sträckor. Först under 1920-talet började man distribuera el successivt över hela landet.

Läs mer i bildspelet här intill om elens intåg i våra hem.

Kuriosa

En av de första privatpersonerna som fick el indragen i sitt hem var Carl Larsson i Sundborn, Dalarna. Året var 1904 och han var flera år före Zorn, som inte var så glad för detta ofog. Carl slog på stort och sponsrade ett helt vattenkraftverk som kunde förse hela Sundborn med el. Som tack fick han el indraget gratis hemma. Hans fru, Karin, designade till och med en egen armatur.

Vattenkraftverket är fortfarande i drift och än idag finns en del av den ursprungliga elen och några av de gamla armaturerna kvar i Carl Larsson gården. Här kan du läsa mer om Carl Larsson och Sundborn.

Från åren kring 1950 till ca 2000

Framåtskridande och nytänk
På elsidan hände ganska mycket under efterkrigstiden. Vattenkraftverken blev större och kraftfullare. El kunde överföras längre sträckor. Kärnkraften gjorde sitt intåg med buller och bong 1972. Man började testa och utveckla alternativa strömkällor.

Som konsument märkte man mest den estetiska designens utveckling.

Nya belysningsarmaturer, ny look på eluttag och brytare. Lite olika stilar på ljuset i hemmet och på arbetsplatsen. Mer neonljus och lysrör såväl ute som inne. Fler gulaktiga Natriumlampor över våra motorvägar och rangerbangårdar.

Elektriker fick bland annat uppleva alla möjliga färgvarianter på kablar med mera. Till exempel att färgen på jordkabeln varierat från allmänt godtycklig till röd (1960) till gulgrön (1968) vilket är den nuvarande standarden över nästan hela världen.

Mycket går att säga om denna expansiva tidsepok.

Belysning 1950 – 2000

El 1950 – 2000

Från 2000 fram till idag

Retrofit och nya tider

Under 2000-talet har det hänt mycket på belysningsfronten. Glödlamporna är på väg bort. Halogen tog över men försvinner också allt mer. Lågenergilampor och lysrör har utvecklats och ersatt men är nog också på väg bort. Det som tagit över och kommer att ta över allt mer är LED-tekniken. Den blir allt bättre, billigare och kvalitativare. Även styrningen och strömförsörjningen blir allt mer anpassad och smidigare.

Nu är detta inte någon slump. Det är noga bestämt och beslutat från högre ort. 2005 började man reglera elmarknaden. Glödljuset skulle fasas ut och energisnålare ljuskällor skulle ta över.

Vi var nog många som var tveksamma till en början.

Inga mer glödlampor med sitt varma trevliga sken. Nej istället skulle man vara tvungen och byta till tråkiga lågenergilampor som tog ett halvår på sig att tända. Eller också skulle man vara tvungen och dras med blåvitkalla LED-lampor som aldrig skulle gå sönder.

Nja. Så illa blev det faktiskt inte. Lågenergilamporna blev bättre och mängden kvicksilver i både lysrör och lågenergilampor har blivit mindre.Framför allt har LED-tekniken gått framåt enormt. Nu kan man köpa LED-lampor som är väldigt lika den gamla glödlampan. Ja, till och med lika den gamla koltrådslampan från slutet av 1800-talet. Snart kommer man även kunna dimma LED-lampor så de tonas som glödlampor med ett varmare och rödare sken ju svagare de blir.

Kvalitén på ljuset från LED-ljuskällor har nu blivit så pass bra att de klarar de högt ställda kraven på färgåtergivning som krävs på museer.

Goda och dåliga exempel

Gammalt på nytt igen

Vår längtan tillbaka till det gamla har alltid funnits hos oss människor. Precis som vi alltid varit nyfikna på framtiden.

På samma sätt är det med ljuset omkring oss. Vi strävar ofta efter att hitta tillbaka till det gamla.

Naturligtvis har marknaden anpassat sig efter vår längtan och våra behov av att blicka bakåt.

Det finns mängder av produkter. Såvida man inte vill använda sig av gammal teknik eller kombinera gammalt och nytt.

Vi på Ad lumen hjälper dig gärna att hitta rätt i djungeln. Dels med tips och goda råd. Dels med att skaffa fram material och lösningar.

Äldre miljöer

Kontakta oss