Belysning till muséer
Belysning till muséer
Nästan alla som jobbar med utställande verksamhet, så som ett museum, vet värdet av ändamålsenliga och kvalitativa ljussättningar.
Men synen på vad som är bra ljus ser lite olika ut beroende på vilken yrkesgrupp man tillhör.
– Konservatorer tror att ljuset måste vara så svagt som möjligt för att det kan ställa till mer skada än nytta.
– Pedagoger vill ha ljuset relativt starkt och mer definierande för att texter och förklarande bilder med mera ska framhävas.
– Tekniker, lokalvårdare och skyddsombud vill helst ha så starkt och jämnt ljus som möjligt. De vill att folk ska kunna se var de går, det ska gå att se och städa och serva.
– Formgivare och ljussättare vill kunna göra vad de vill med ljuset för att det ska passa utställningen optimalt.
– Den som har hand om ekonomin vill bara att belysningsutrustningen ska vara så billig som möjligt, inte tar för lång tid att installera, håller länge, drar minimalt med ström och kräver minimal servicetid.
– Besökarna vill också lite olika. Äldre personer vill se var de går och kunna läsa alla texter. De unga vill se alla spännande och roliga saker. Deras föräldrar vill se var deras barn är.
För dig som tillhör någon av dessa yrkesgrupper, eller andra som jobbar med museal verksamhet, följer här lite tips och idéer.
Du får gärna höra av dig om du vill veta mer eller en boka en kurs eller föreläsning.
Tips och idéer för dig som är:
Med risk för att sticka ut hakan så är det en förlegad myt att allt ljus är lika skadligt för alla gamla känsliga föremål. Länge trodde man att allt synligt ljus kunde bleka och torka ut. Man drog alla frekvenser av ljus över en kam.
Vad man vet om ljuset idag är att det ultravioletta ljuset, UV-ljuset skadar genom att det bleker och bryter ner. Infrarött ljus, IR, värmer och torkar ut. Det synliga ljuset kan, utan risk, vara minst 4 gånger starkare än man förr trodde. Förr satte man gränsen vid 50 Lux. (Ofta använde man lysrör och ett tyg mellan föremål och armatur. Vad man inte visste var att lysrören avger en hel del UV-ljus vilket skadade föremålen mer än dagens ljuskällor gör.) Man kan gå upp till drygt 200 Lux. Går man över 500 Lux kan det finnas risk för blekning på sikt. 200 Lux räcker bra för att se föremål hyfsat tydligt.
Man kan även korta ner tiden som föremålen utsätts för ljus genom att till exempel använda närvarosensorer.
Tips & Idéer
Hur mycket UV-ljus avger olika ljuskällor?
Dagens ljuskällor avger minimalt eller inget UV-ljus.
– Dagsljus innehåller väldigt mycket UV-ljus. Solens starka strålar innehåller även infrarött ljus, IR, som ger värme. Ljus direkt från solen kan en vinterdag ge ca 50 000 Lux och under sommaren så mycket som 100 000 Lux. Risken för blekning är enorm. På bara några timmar kan man börja se effekten.
Om det finns risk för infallande dagsljus bör fönstret, som dagsljuset kommer genom, filtreras med något UV-stoppande filter och ljusstyrkan måste dämpas. Ett vanligt fönster filtrerar bort 10-20% av det synliga ljuset. De lite dyrare fönstren tar även bort en del av IR och UV-ljuset.
– Lysrör och lågenergilampor avger en viss mängd UV. I synnerhet på nära håll och över tid. Skaderisken är dock relativt liten men inte försumbar.
– Halogen och glödljus avger minimalt med UV. De flesta halogenlampor med reflektor och skyddsglas har UV-spärr som tar bort, upp till 99% av UV-ljuset. Det är värre med IR-ljuset och värmen. Det är svårare att filtrera bort och kan skada genom att det torkar ut och kan ge en viss brandrisk.
– LED avger inget UV eller IR-ljus alls. Där kan snarare problemet vara kvalitén på hur ljuset återger färgerna rätt. Men det är en annan historia.
Tips och idéer.
Om du känner den minsta oro för att ljuset på något sätt kan skada, se till att:
– Mäta UV-ljuset i förhållande till det synliga ljuset.
– Mät IR-ljuset och temperaturen vid föremålet.
– Ha koll på luftfuktighet, ventilation och risken för damm och insekter. (Insekter och fåglar drar sig mot ljuset.)
– Mät även det synliga ljuset. 200-300 Lux är perfekt. Mycket mer än 500 Lux bör det inte vara.
– Mät över tid.
Du får gärna höra av dig om du vill veta mer eller en boka en kurs eller föreläsning.
Formgivare, ljussättare och andra som jobbar med utformning av utställningar.
Som formgivare eller ljussättare vill man använda sig av ljuset som en del av utställningen.
Svårigheten brukar vara att övertyga alla andra i produktionsteamet och dom att förstå värdet i en kvalitativ och ändamålsenlig ljussättning.
Tips & Idéer
Några praktiska tips och idéer.
– Tänk in ljuset på så tidigt stadium som möjligt.
– Ha ett nära och gott samarbete genom hela processen och lyssna på andra i teamet.
– Ta hänsyn till hur känsliga olika föremål och material kan vara.
– Sätt ljuset så det passar och framhäver rätt saker. Tänk på stil, atmosfär, synlighet, fokus, dimension.
– Var noga med kvalitén på ljuset. Framförallt färgåtergivningen. Man mäter den kvalitén i Ra-index eller CRI. Sträva efter att hitta ljuskällor med värden på minst Ra90 eller CRI95.
– Satsa på funktionell design före estetisk. Estetisk och funktionell design går inte alltid hand i hand. Betala inte för dyr estetisk design som inte håller måttet funktionellt.
– Ha bra ljus på informationstexter så alla kan se och läsa. 200-500 Lux.
– Ha även ett bra ljus i passagerna så man ser var man ska gå och åt vilket håll. 50 Lux räcker.
– Undvik bländningar, reflexer och skuggor.
– Det finns inte så många normer och regler att ta hänsyn till konstnärligt (förutom att ljuset inte får skada föremålen) men:
Man måste tänka på säkerheten. Man bör tänka miljömedvetet. Man kan tänka ekonomiskt.
Man ska inte hänga upp sig på summan längst ner till höger på offerten alltid. Ibland får man läsa hela offerten. Även det som står mellan raderna.
Vad menas med detta? Undrar Du nog nu.
Nej, ta det inte som ett påhopp och en kompromettering.
Med att läsa mellan raderna menas i detta fall: Kolla upp varför man föreslagit just de produkterna och antalet.
Oftast är det bäst att köpa bra och hållbar kvalité som håller över tid, drar minimalt med ström och är, så gott som, underhållsfria. Observera detta ”oftast”. Det finns vissa fallgropar.
Tips & Idéer
Tips och idéer.
– Estetisk och funktionell design går inte alltid hand i hand. Betala inte för dyr estetisk design som inte håller måttet funktionellt.
– LED-ljus pratar man mycket om idag. Ljuskvalitén ökar och priset minskar. Dock bör man kolla om just den typen av LED-ljus man föreslagit kommer att hålla i längden. Går den att byta mot likvärdig om eller när den lägger av eller inte håller måttet längre?
– LED drar endast 10-20% av det halogenlampor gör och lite mindre eller ungefär lika mycket som lågenergilampor och lysrör men håller mycket längre. Inköpet av LED må vara dyrare men de håller längre och drar mindre ström. Dessutom håller armaturerna längre eftersom de inte slits lika mycket på grund av hög värme. Alltså: Mindre elkostnader, färre arbetstimmar för byte av ljuskällor, mindre slitage och färre eller inga inköp av nya ljuskällor. Undvik därför halogen, lågenergilampor och lysrör i det längsta om det inte är motiverat av någon speciell orsak.
Du får gärna höra av dig om du vill veta mer eller en boka en kurs eller föreläsning.
Ljuset bör kunna hjälpa besökarna att förstå och ta till sig det de ser, hör och känner.
Var inte rädd för att ha önskemål om att ljuset även ska kunna användas för att underlätta i den pedagogiska processen.
Tips & Idéer
Tips och idéer.
– Ljus på informationstexter bör inte vara för svagt. 200-500 Lux.
– Ljuset får inte vara riktat så att text eller bild skuggas eller att ljuset reflekteras så att det bländar.
– Prata med ljussättaren redan på ett tidigt stadium och håll en dialog hela vägen genom processen. Ända tills sista spotten är riktad och man fått respons från besökarna.
– Tänk på att ljuset kan hjälpa till att förmedla utställningens innehåll. En bra ljussätare bör veta hur. Bolla idéer och testa er fram tillsammans eller lita på ljussättaren.
Du får gärna höra av dig om du vill veta mer eller en boka en kurs eller föreläsning.
Tekniker med flera
Kunnandet om ljus ökar mer och mer på museerna. Många tekniker kan ljussätta själva. Om man är osäker, ska man inte vara rädd att fråga de som kan eller rent av ta in en professionell ljssättare.
Tips & Idéer
– Vid nyproduktion av utställningar med många miljöer, montrar etcetera kan det vara bra att komma in så tidigt som möjligt i processen.
– Var noga med säkerheten och servicevänligheten men var smidig och öppen.
– Var inte rädd för att komma med idéer på lösningar och material. Ofta är det du som tekniker eller personal på plats som har bäst koll på vad som fungerar praktiskt just på den plats där du jobbar.
– Ställ gärna krav på att det ska finnas ett bra städ och serviceljus som går att tända vid behov. Det är ju inte bara en utställning och ett museum. Det är en arbetsplats också. Ett bra arbetsljus i den typen av lokaler bör vara hyfsat jämnt med låg bländning och en ljusstyrka på 200-500 Lux.
Tänkvärt:
Man måste tänka på säkerheten. Man bör tänka miljömedvetet. Man kan tänka ekonomiskt.
Våga ställ krav som besökare. Är du inte nöjd med ljusförhållandet på den utställning du besöker, säg till. Ge konstruktiv kritik. Säg vad som inte är bra och varför.
Naturligtvis får du gärna berätta vad som är bra också.
Kontakta oss
Ad lumen